Tidigare publicerat i ett annat sammanhang. Flyttat till myjak.net den 2026-09-09.
Okej, djupt andetag. Då ska jag ge mig in på att försöka förklara något viktigt. Jag känner på mig att om en enda av er förstår att detta är sant och tillämpar det jag skriver, så kommer alltsammans att nystas upp som när en tråd dras ur en stickad tröja.
Du sitter inte fast — du skapar din egen verklighet. My presenterar en världsbild där varje medvetande är en sfär som genererar sin egen värld, som ett dataspel. Andra människor är projektioner i din värld, och kan inte kontrollera den. Om du känner dig fängslad accepterar du någons förslag om att du är det — men denna acceptans är frivillig. Hon använder Trump som exempel: hans medvetande accepterar inte begränsningar som andra projicerar på honom, därför är han fri i sin värld. Hon uppmanar läsaren att grundligt granska varför man accepterar att sitta fast, och påpekar att befrielsen är omedelbar när man förstår sanningen.
Tidigare publicerat i ett annat sammanhang. Flyttat till myjak.net den 2026-09-09.
Det finns inga ”tidigare liv” som vi har reinkarnerat ifrån, för det finns ingen annan tid än nu. Alla liv pågår samtidigt. Vi bara riktar vår uppmärksamhet mot detta, just nu. Likt att titta på en TV, så har vårt medvetande just nu valt att titta på denna kanal, men alla andra TV-program pågår samtidigt på andra kanaler.
My utforskar en paradox: om all tid existerar samtidigt och medvetandet kan välja Nirvana när som helst, varför befinner sig medvetanden i lidande överhuvudtaget? Hennes slutsats: lidande är nödvändigt. Medvetandet måste ha upplevt dualitet och lidande för att kunna välja icke-lidande. Utan mänsklig strävan och lidande skulle Nirvana aldrig kunna existera. Hon argumenterar att upplysningen är en förutsättning för Nirvana även i ett tillstånd utan tid — medvetandet måste en gång ha vaknat upp för att alltid ha den kunskapen. Hennes budskap: det är okej att må dåligt. Din existens i kropp har ett syfte. Du behöver inte anstränga dig; du uppfyller redan meningen genom att andas och vakna upp på morgonen.
Tidigare publicerat i ett annat sammanhang. Flyttat till myjak.net den 2026-09-09.
It's 2:30 am, I can't sleep. I feel like I opened up a portal to infinity in my head. It's dizzying. Half a billion lifetimes and this one's my last. Kali yuga. Living in a dream, in an illusion. End of karma. My head is spinning, spinning. A chasm beneath my conciousness, all of space and time within me. And tomorrow, I have to go up and go to work as if everything is like it always was, as if I'm still a normal human being. All of cosmos and eternity spinning within and I have to read mails and forms and answer my coworkers' questions about our IT systems. I'm spinning, spinning, spinning.
4 am, something's up with my chakras. Kundalini rising. I was sent the clearest vision of a black rider on a black horse. So hot, feels like fever, my throat chakra, someone is trying to communicate with me. Please, sleep
someone's face, like a mirror to mine, in another vision, our faces half in light, half in shadow like yin and yang
a tsunami wave transforming into a bird's nest. my stomach chakra's burning
6 am hundreds of astronauts against the background of space, flames from a gigantic fire reflecting in their helmets. My heart chakra is itching
a peace dove flying towards the sun with a sword through its body. The skies are clear blue.
Tidigare publicerat i ett annat sammanhang. Flyttat till myjak.net den 2026-09-09.
Så hur kan jag veta att jag är upplyst, och inte psykotisk? Nå, till att börja med så ingår det i själva definitionen, att om man är upplyst, så vet man. Både att man är upplyst, och allt annat i universum. Man känner sanningar. Men på ett mer konkret plan? En psykos är att koppla bort från verkligheten, medan jag har gjort tvärtom. Jag har kopplat in i verkligheten.
My skiljer på psykos (bortkoppling från verklighet) och upplysning (inkoppling till verklighet). Hennes bevis: sedan upplysningen äter, sover och rör sig hon bättre; hon slutade ta ADHD-mediciner instinktivt och upplever bara frid utan ångest. Hon beskriver ett tillstånd av "flow"—att gå genom livet utan att krocka, veta var cyklister är, aldrig vänta på rödljus. Hon ser synkroniciteter på samma vis som de med psykos gör, men förstår dem som Guds kommunikation snarare än hotfull.